Närvaro är ledordet för det nya decenniet

Genom ett tydligt fokus på uppriktig, aktiv närvaro och ett värnande om det unika inleds tjugotalet rätt.

En av de frågor jag ofta får är när robotarna tar över finansbranschen. AI, AR, VR är alla förkortningar som huserar en imponerande mängd ingenjörsskap och kraft. De kan i framtiden sannolikt göra våra ekonomiska vägval både lättare, smartare och mer effektiva.  

I takt med att den tekniska utvecklingen ökar kommer sannolikt våra mänskligt unika egenskaper och färdigheter att rankas högre än nu. Vi kommer att behöva och kräva närvaro på ett helt annat sätt. Jag finner en tidig beskrivning av ordets innebörd i Nationalencyklopedin: Reell existens i den timliga världen.

Vi kan mäta så mycket i vår timliga värld, men det är svårare att – svart på vitt – påvisa kraften i närvaro. Trots det är den enorm. När vi vågar gå ett steg närmare våra medarbetare, kunder och oss själva finner vi ofta svar som är avgörande för både relationer och resultat.

Öppna upp och erbjud tydlighet

Så, hur ter sig god närvaro i finansbranschen? Min övertygelse är att vi behöver vara ännu mer deltagande och öppnare än andra. Det finns en förtroendebarriär att komma igenom; till stor del skapad av branschen själv. Genom konsekvent, uppriktig närvaro, begriplighet och tydlighet kommer vi långt. Vår roll ska definieras av att lyfta, trigga och trygga våra kunder, säga sanningar och värna om det unika i det värde vi skapar.

Innan dess krävs effektiva processer och ett principfast arbete mot intressekonflikter. Därtill även frihet för kunden i form av rörlighet - för anpassning till nya livssituationer och arbetsmarknader. Att utgå ifrån att en transaktionell syn på kund- och leverantörsrelationen är tillräcklig vore att förminska kundernas behovs- och ambitionsnivå. Vi måste bygga våra relationer på en annan logik.

Under året har jag intervjuat en rad färgstarka profiler. Kopplat till tjänstepension har många av dem lyft kommunikation som en nyckelfaktor. Företagarnas Günther Mårder talade om att pensionsvärldens kollektiv av informatörer behöver bli inspiratörer. Forskaren Anders Parment beskrev den informationsasymmetri vi sitter fast i, som endast kan hävas när arbetsgivarna stärker medarbetarnas kunskaper. Mia Kleregård på Tesla lyfte individens ansvar för den egna nyfikenheten, vilja att lära nytt och handlingskraft att skapa sig sin önskade utveckling. Jag tar med mig deras visdom in i tjugotalet.

Att flytta berg är vårt ansvar

Åter till närvaro. Ligger den alltid i vår makt, eller krävs en likvärdigt närvarande motpart? Hur stort ansvar har vi som arbetsgivare och ledare för att skapa välvilja, engagemang och närvaro hos våra medarbetare? Enormt, menar jag. Det åligger oss att se våra medarbetare och kunder. Att få dem att känna sig sedda, inkluderade och att bjuda in dem till att bidra till något större.

I gränslandet mellan det upplysta, digitaliserade och de äkta, välmenande, personliga relationerna skymtar jag framtiden.

Genom närvaro skapas en större förståelse för våra naturliga olikheter. Det bygger i sin tur både tillit och mod hos alla parter – mod att vara sig själva, att bidra med unika kvalitéer och erfarenheter. I gränslandet mellan det upplysta, digitaliserade och de äkta, välmenande, personliga relationerna skymtar jag framtiden. Där och då kan vi flytta berg och brygga broar – även inom pensionsområdet.

Det mesta börjar, som vanligt, hos oss själva. För några veckor sedan hade jag äran att lyssna till neuropsykologen Gabriella Svanberg under ett seminariesamtal. Även hon talade om närvaro ur en högst relevant kontext. Medan vår digitala samtid konstant pockar på vår uppmärksamhet behöver vi, lika stringent, göra aktiva val. Varje moment och aspekt i våra liv kan inte få vår fulla närvaro, det ligger inte hjärnans natur.

Vi måste helt enkelt bestämma oss för att lägga vårt fokus där vi vill vara närvarande. Till exempel genom att tillse att vi har rätt huvudpassagerare med oss på vår resa, att vi ger plats till de personer och moment som vi vill ha med oss. Det handlar även om vikten av att ta hand om vår hjärna lika omsorgsfullt som en elitidrottare tar hand om sin kropp. Med planerad tid för återhämtning och vila kan vi använda vår viktigaste muskel på bästa sätt. En tänkvärd grundförutsättning att ta med sig in i det nya året.

Tack alla kollegor för att ni, dagligdags, genom er innerliga närvaro väcker min nyfikenhet och vilja att höra mer, lära mer och fortsätta framåt. Ni har – alla och envar – så kloka tankar, idéer och den största omsorg för varandra och våra gemensamma kunder. Tack till alla er kunder och intressenter som bjudit oss på er värdefulla tid, så att vi bättre kunnat förstå er värld. Det har skänkt oss förutsättningar att göra verklig skillnad för er. Tack även till våra samarbetspartners för det vi skapat tillsammans, med lika stor dos ödmjukhet och lyhördhet som de rätta drivkrafterna.

Gott nytt decennium!

Helena Palmgren